Psykosyntesen har sitt ursprung och sin grund från den italienska psykiatrikern Roberto Assagioli.(Här tänker jag att det kan ligga en länk till Assagioli, vad tror ni) Det är en transpersonell teori, där vi bjuder in andligheten och framförallt tar med, att vi är något mer än vad vi kan se med blotta ögat. Alla har vi unika möjligheter att växa och bli den vi längtar efter att vara, där viljan och medvetna val är central. 

Psykosyntesen har fokus på det friska inom oss och vi kommer inte vidare utan att verkligen möta och göra upp med det som vi mer eller mindre försöker undvika. Det är således smärtan, ångesten och oron vi behöver möta, gå in i och upptäcka att de är symtom på nedtryckta känslor som vi burit med oss under lång tid. Så med psykosyntesen kan vi få kontakt med våra inre djupaste värden, hitta den vi verkligen är och hitta det som ger oss mening. Det kan i sin tur leda till att vi får en sann och riktigt relation till oss själva och i förlängningen till andra, vi blir helt enkelt de fria individer som vi en gång föddes till att vara.

Att det är en transpersonell psykologi innebär ett holistiskt synsätt inkluderat av andligheten. När vi föds är vi fullt utvecklade i vår andlighet och vi vet vårt syfte men livet ger oss prövningar som bla i den miljö vi växer upp i och vi tvingas mer eller mindre anpassa oss för att överleva. Vi riskerar att förlora kontakten med vårt innersta väsen och därmed också kärleken och empatin för oss själva. Vi bygger upp ett falskt jag, vilket sker av ren överlevnad då vi inte känner att vi får den villkorslösa kärleken och delpersonligheter skapas utefter de situationer vi behöver hantera i livet.